Snart advent :)
Advent är verkligen en tid som jag bara älskar. När man har plockat fram ljusstakarna och dom varma röda och gröna färgerna då njuter jag.
Sen är det då det där med granen som alltid är ett problem, ALLTID. Är den inte för lång är den för kort, är den inte för mager är den för tjock, eller så är den helt enkelt för ful.
En gång kom gubben hem med en alldeles för hög gran, tog in den men den böjde sig i taket så hög var den, ja gubben skulle ju fixa det så vad gjorde han jo han kapade toppen, hur tror ni den granen såg ut, det såg för jävligt ut rent sagt, ett smärre gräl uppstod jag hotade med att det inte skulle bli någon julskinka om inte han fixade en ny gran, han å sin sida tyckte att jag var åt h-vete för kräsen, men det slutade i alla fall med att det kom en ny gran han ville helt enkelt inte äventyra julskinkan.
En annan gång blev hela familjen chockade när han kom med granen, vi såg när han tog ut den ur bilen å tänkte nu ska lilla gubben skämta med oss granen var smalare än mig, det liknade närmare en sån här plogpinne som står vid sidan av vägen ni vet...... men gubben skämtade inte.....sååå det var då oundvikligt att det även denna gång utbröt en lite häftigare diskussion.
Året därpå så sa jag och Jenny att nu skulle vi fixa granen, nu var det färdigt med fula granar. Vi for sent en kväll (för det var väl inte riktigt lagligt det vi skulle göra) körde långt, långt, tittade och spanade efter en sån där riktigt kalle anka gran, för nu skulle vi verkligen en gång för alla visa hur en riktig gran ser ut. Till slut hittade vi då granen, la ut ett märke där den var för vi var tvungna att fara och vända bilen innan Jenny skulle pulsa sig iväg in i skogen, för det var hon som skulle fixa vårt LÅN av granen :) Kom tillbaka hittade märket och Jenny pulsade iväg.......vad får jag då se.....jo en traktor som kom emot oss, rädd som en råtta som jag då är så tog jag helt för givet att det måste då vara den store skogsbonden som kom, rädd som fasiken la jag bara in ettan och drog iväg, lämnade Jenny som var där inne i skogen.
Stackars, stackars Jenny där fick hon ligga nertryckt i snön tills jag hade hittat en plats att vända på å det var långt bort, där låg hon i garanterat en halvtimme i mörkret, hon trodde ju till slut att jag hade farit hem och lämnat henne, hon var helt förstörd när jag kom tillbaka. Ja sen dess har hon inte följt med och letat gran, konstigt va ;) Men trots allt elände hade vi i alla fall en fin gran :)
Blir spännande att se vad det blir i år, det blir garanterat en köpegran för alla granarna var ju så gula i toppen i sommar, det var någon svamp infektion, så om man skulle ta in dom skulle dom lukta skunk sa dom som förstår sig. Ja inte värt att riskera i alla fall.
Nä man kanske får ta en annan variant av julgran i år en icke illa luktande ;)
Sen är det då det där med granen som alltid är ett problem, ALLTID. Är den inte för lång är den för kort, är den inte för mager är den för tjock, eller så är den helt enkelt för ful.
En gång kom gubben hem med en alldeles för hög gran, tog in den men den böjde sig i taket så hög var den, ja gubben skulle ju fixa det så vad gjorde han jo han kapade toppen, hur tror ni den granen såg ut, det såg för jävligt ut rent sagt, ett smärre gräl uppstod jag hotade med att det inte skulle bli någon julskinka om inte han fixade en ny gran, han å sin sida tyckte att jag var åt h-vete för kräsen, men det slutade i alla fall med att det kom en ny gran han ville helt enkelt inte äventyra julskinkan.
En annan gång blev hela familjen chockade när han kom med granen, vi såg när han tog ut den ur bilen å tänkte nu ska lilla gubben skämta med oss granen var smalare än mig, det liknade närmare en sån här plogpinne som står vid sidan av vägen ni vet...... men gubben skämtade inte.....sååå det var då oundvikligt att det även denna gång utbröt en lite häftigare diskussion.
Året därpå så sa jag och Jenny att nu skulle vi fixa granen, nu var det färdigt med fula granar. Vi for sent en kväll (för det var väl inte riktigt lagligt det vi skulle göra) körde långt, långt, tittade och spanade efter en sån där riktigt kalle anka gran, för nu skulle vi verkligen en gång för alla visa hur en riktig gran ser ut. Till slut hittade vi då granen, la ut ett märke där den var för vi var tvungna att fara och vända bilen innan Jenny skulle pulsa sig iväg in i skogen, för det var hon som skulle fixa vårt LÅN av granen :) Kom tillbaka hittade märket och Jenny pulsade iväg.......vad får jag då se.....jo en traktor som kom emot oss, rädd som en råtta som jag då är så tog jag helt för givet att det måste då vara den store skogsbonden som kom, rädd som fasiken la jag bara in ettan och drog iväg, lämnade Jenny som var där inne i skogen.
Stackars, stackars Jenny där fick hon ligga nertryckt i snön tills jag hade hittat en plats att vända på å det var långt bort, där låg hon i garanterat en halvtimme i mörkret, hon trodde ju till slut att jag hade farit hem och lämnat henne, hon var helt förstörd när jag kom tillbaka. Ja sen dess har hon inte följt med och letat gran, konstigt va ;) Men trots allt elände hade vi i alla fall en fin gran :)
Blir spännande att se vad det blir i år, det blir garanterat en köpegran för alla granarna var ju så gula i toppen i sommar, det var någon svamp infektion, så om man skulle ta in dom skulle dom lukta skunk sa dom som förstår sig. Ja inte värt att riskera i alla fall.
Nä man kanske får ta en annan variant av julgran i år en icke illa luktande ;)
Kommentarer
Trackback
