Sandträsk
♥♥ Tänker på min kära mor just nu ♥♥ Hon föddes 1920 dog 2008. Varför jag skriver om henne just nu beror på att jag i går kväll såg ett tv program om Sandträsk. Min mor låg på detta sanatorium 1931, då var hon alltså bara 11 år gammal. Hon fick ligga i en så kallad gipsvagga, det var för dom som hade tbc i ryggen, men sjukdomen satt inte bara där hon hade även i lungorna.
I början av 1900-talet beror ett dödsfall av tio på tuberkolos. Det finns inget botemedel och i Sverige börjar man bygga stora sjukhus på landsbygden, där man tror att frisk luft och vila ska göra patienterna bättre.
Sjukdomen tog fler liv i vårt land än vi någonsin kan tänka oss. Det är den sjukdomen som tagit mest liv i världshistorien. I tv programet sa dom att i Sandträsk togs det in 30 000 sjuka endast hälfen kom ut därifrån.
Tänka sig att en av dom var min mamma, annars skulle inte jag sitta här och skriva i denna stund.
I programet berättade dom om mycket tårar och mycket ångest inom dessa väggar. Ja det måste ha varit en fruktansvärd plats för många. Man kan nog inte tänka sig in i det. Min mamma berättade om en flicka, en morgon när dom hade vaknat hade systrarna kommit in och brett ett lakan över hennes ansikte, det var den enda hon hade sett dö.
Trots sin svåra sjukdom så måste ändå min mamma haft en väldig tur. Hon berättade att när dom hade fått veta att hon led av tbc så hade dom berättat att det inte fanns något botemedel, däremot så ville dom prova med någonting nytt, det var en sorts gas som dom sprutade in i lungorna. Min morfar var tvungen att ge sitt medgivande till detta innan dom kunde göra det. Där var även en pappa till en annan flicka men han vägrade, ville inte att hon skulle vara någon försöks kanin. Min morfar våndades hit och dit men gav till slut sitt samtycke.
Den andra flickan dog, mamma klarade sig, om det då sen berodde på gasen eller inte vet väl ingen.
Men när man hör allt det tragiska som hände där så känner jag inte igen mig i min mammas berättelse. Hon berättade att det var så fint där, läkarna och systrarna var så väldigt snälla och glada, god mat och väldigt väl omhändertagen. Dom rullades ut varenda dag så att dom skulle få frisk luft och varje natt var fönstret uppe på glänt. Hon berättade att en gång hade dom glömt henne ute på balkongen, hon låg i gipsvagga så hon kunde inte stiga upp och gå in, men dom hämtade in henne till slut tack och lov.
Ja förutom lungproblemen så låg hon då i gipsvaggan för sin rygg, låg där i ett år och åtta månader, en tid då hon aldrig fick stiga upp. När tiden var inne för henne att slippa vaggan ja då kunde hon inte gå, det blev en lång träning där hon i början hissades upp i taket i en sele så att bara tårna nuddade golvet, sen sänktes hon ner mer och mer tills hon till slut kunde stå, detta pågick då en längre tid.
Men när man nu ser på detta tv program, ja då förstår man verkligen vilken tur min mamma hade. Hon överlevde och fick leva ett långt händelserikt liv.
Älskar dej mamma ♥
Det finns inte så många bilder från detta enorma
sjukhus, men här kommer dom få jag kunde hitta.
Det var många som vistades i Sandträsk sanatorium långa tider för att kurera tuberkulossjukdomen. Det var inte heller alla som kom hem igen utan fick, precis som i Konvaljens avsked, uppleva.........
"snart är den slut den korta tid och jag böjer mitt huvud så sakta att dö, vit så som snö, stilla slumrande in i frid"
Den 1.7.1916 utnämdes Dahlstedth till överläkare på Norrbottens Läns tuberkolossjukhus i Sandträsk.
Sandträsk var Dahlstedths första tjänst som självständig läkare.
Detta enorma sjukhus är även besökt av människor med djupt intresse för det paranormala, där dom säger sig ha fått med konstiga saker på sina bilder och även hört konstiga ljud (dessa bilder har jag inte lyckats få tag i)
Men ni kan ju alltid kolla in sidan: haunted.zoomin.se/A54829
Är det inte ett par ansikten i fönstret längst upp till höger ;-)
I början av 1900-talet beror ett dödsfall av tio på tuberkolos. Det finns inget botemedel och i Sverige börjar man bygga stora sjukhus på landsbygden, där man tror att frisk luft och vila ska göra patienterna bättre.
Sjukdomen tog fler liv i vårt land än vi någonsin kan tänka oss. Det är den sjukdomen som tagit mest liv i världshistorien. I tv programet sa dom att i Sandträsk togs det in 30 000 sjuka endast hälfen kom ut därifrån.
Tänka sig att en av dom var min mamma, annars skulle inte jag sitta här och skriva i denna stund.
I programet berättade dom om mycket tårar och mycket ångest inom dessa väggar. Ja det måste ha varit en fruktansvärd plats för många. Man kan nog inte tänka sig in i det. Min mamma berättade om en flicka, en morgon när dom hade vaknat hade systrarna kommit in och brett ett lakan över hennes ansikte, det var den enda hon hade sett dö.
Trots sin svåra sjukdom så måste ändå min mamma haft en väldig tur. Hon berättade att när dom hade fått veta att hon led av tbc så hade dom berättat att det inte fanns något botemedel, däremot så ville dom prova med någonting nytt, det var en sorts gas som dom sprutade in i lungorna. Min morfar var tvungen att ge sitt medgivande till detta innan dom kunde göra det. Där var även en pappa till en annan flicka men han vägrade, ville inte att hon skulle vara någon försöks kanin. Min morfar våndades hit och dit men gav till slut sitt samtycke.
Den andra flickan dog, mamma klarade sig, om det då sen berodde på gasen eller inte vet väl ingen.
Men när man hör allt det tragiska som hände där så känner jag inte igen mig i min mammas berättelse. Hon berättade att det var så fint där, läkarna och systrarna var så väldigt snälla och glada, god mat och väldigt väl omhändertagen. Dom rullades ut varenda dag så att dom skulle få frisk luft och varje natt var fönstret uppe på glänt. Hon berättade att en gång hade dom glömt henne ute på balkongen, hon låg i gipsvagga så hon kunde inte stiga upp och gå in, men dom hämtade in henne till slut tack och lov.
Ja förutom lungproblemen så låg hon då i gipsvaggan för sin rygg, låg där i ett år och åtta månader, en tid då hon aldrig fick stiga upp. När tiden var inne för henne att slippa vaggan ja då kunde hon inte gå, det blev en lång träning där hon i början hissades upp i taket i en sele så att bara tårna nuddade golvet, sen sänktes hon ner mer och mer tills hon till slut kunde stå, detta pågick då en längre tid.
Men när man nu ser på detta tv program, ja då förstår man verkligen vilken tur min mamma hade. Hon överlevde och fick leva ett långt händelserikt liv.
Älskar dej mamma ♥
Det finns inte så många bilder från detta enorma
sjukhus, men här kommer dom få jag kunde hitta.
Det var många som vistades i Sandträsk sanatorium långa tider för att kurera tuberkulossjukdomen. Det var inte heller alla som kom hem igen utan fick, precis som i Konvaljens avsked, uppleva.........
"snart är den slut den korta tid och jag böjer mitt huvud så sakta att dö, vit så som snö, stilla slumrande in i frid"
Den 1.7.1916 utnämdes Dahlstedth till överläkare på Norrbottens Läns tuberkolossjukhus i Sandträsk.
Sandträsk var Dahlstedths första tjänst som självständig läkare.
Detta enorma sjukhus är även besökt av människor med djupt intresse för det paranormala, där dom säger sig ha fått med konstiga saker på sina bilder och även hört konstiga ljud (dessa bilder har jag inte lyckats få tag i)
Men ni kan ju alltid kolla in sidan: haunted.zoomin.se/A54829
Är det inte ett par ansikten i fönstret längst upp till höger ;-)
Kommentarer
Trackback
