rittelittan

Ja då var gubben på väg igen. Det är tur att tiden går fort. Konstigt det där, desto äldre man blir ju fortare går tiden!

Sist jag skrev såg jag fram emot handbolls EM, men det varade inte länge, det sprack och blev platt som en pannkaka det. Verkar som om våra killar får åka hem och träna lite mera för att platsa med dom stora pojkarna. Vad jag tycker om Kim Andersson, ja det ska jag inte skriva här för dom orden passar sig nog inte så bra om det finns känsliga läsare.

Då är det bara att sitta och vänta på OS då, men det är ett tag till innan det sparkar igång. Nu är man så van att det är en massa sport lördagar som man sitter och tittar på att det känns riktigt tomt utan. Konståkningen håller på fortfarande men det är inte riktigt min grej.

Men den som väntar på något gott :))

Det som för närvarande surrar runt i huvudet är den fruktansvärda jordbävningen i Haiti, man kan bara inte förstå innebörden av det hemska som drabbar dom sen förut så utsatta människorna där, och det man mest tänker på är barnen. Tänk alla barn som har tappat alla sina nära och kära, ja det är så fruktansvärt att man kan inte annat än lida vid tanken. En sak, man uppskattar aldrig nog hur bra vi har det här hemma i Sverige.

Man skänker en slant och försöker att inte tänka på att det kanske är just dom pengarna som någon idiot inom röda korset eller cancerfonden stoppar i sin egen ficka för kunna leva utöver sina tillgångar.

Hur orkar dessa människor leva med sig själva, stjäla av folkets gåvor för att sko sig själva, stjäla av alla goda människor som står i ur och skur med sina insamlingsbössor för att hjälpa människor i nöd, nä jag fattar inte hur dom är skapta.

Tillbaka till min underbara vardag, för efter allt elände man hör måste man säga att man har det helt underbart, så underbart att allt man skriver om efter att man nämnt om Haiti känns patetiskt.

__________________________

Nytt kapittel:

I går fick jag så fina tulpaner av min gulliga måg danne. Kan inte skriva nog ofta hur underbar familj man har och tänka på hur lyckligt lottad man är. Dom uppskattar allt man gör, sydde i ett par nylonflikar i dannes täckbyxor i går och då får man fina tulpaner, dom vet att dom behöver inte köpa blommor för att man hjälper dom för det gör man så gärna om man bara kan, men dom vill visa sin uppskattning, ja dom är bara för söta.

-----------------------------------

Sist men inte minst kommer ett par bilder på hundarna. Dom är verkligen mina trogna vänner. Däremot så är dom väldigt olika, Oskar älskar att vara ute i snön och busa, Fideli hon tycker inte alls om snön, märks att hon kommer från södern :)) Alice hon vill alltid leka, bryr sig inte om snö eller något annat.












--------------

Gör vad du kan
med det du har
där du är.



Ha en trevlig dag :)