Hu så hemskt......
Var och tittade in på en ungdomssida. Där hade panelen tagit upp frågan....
Vem skulle du hellst vilja döda.....
Det hade kommit in en massa svar. Dom flesta svaren löd, min mamma eller min pappa, sen fanns det det vanliga som mitt ex, min lärare osv.
Men som sagt det mesta var mamma eller pappa. Dom hade skrivit min pappa är en idiot, min mamma bryr sig inte om mig, min pappa är en skitstövel, min mamma tänker bara på sig själv, min pappa är en pundarjävel, min alkoholiserade mamma. Jag vet av egen erfarenhet att man inte alltid var en idol i sina barns ögon när dom var i ungdomen och hormonerna rusade hit och dit. Men att vilja döda, att så många hade tagit upp just mamma och pappa.
Det hela började att jag gick in på en blogg där en lätt utvecklingsstörd flicka hade skrivit dikter. Hennes dikter handlade om hur hon blir mobbad och dikterna var så destruktiva att jag kände att jag bara ville gråta. När man börjar hitta dom där sidorna så förstår man hur fruktansvärt tungt många har det, hur jobbigt dom har det hemma, hur många verbalt trycks ner och inte ser någon framtid, ja det verkar vara många barn där ute som rent ut sagt har ett helvete.
Själv klagar man över bagateller och det är tur i och för sig för skulle man gå och tänka på dom här stackars barnen skulle det bli ett helvete för alla människor, alla som har någonting att tänka med i alla fall. Så för att rädda sitt eget mentala psyke är det nog bättre att besväras över dom små tingen i livet men ändå komma ihåg att man har det väldigt bra i jämförelse med många andra.
Ja men barn är ju barn säger många men är vi så mycket bättre vi vuxna. Många gånger stöter dom vuxna ut varandra med att anse sig vara bättre än sin nästa. Är vi vuxna så mycket klokare, så mycket mer tolleranta än barnen.......vi borde vara det med den livserfarenhet vi har. Vi vuxna ser ofta ner på sin nästa av helt galna orsaker, att dom är klokare än oss, att dom är vackrare än oss, att dom har en annan livssyn än oss, att dom har det bättre ställt än oss, att dom har det sämre ställt än oss, ja när är många av oss vuxna riktigt nöjd över andra människors egenheter, över deras sätt att leva som dom tycker är rätt. Om man verkligen börjar tänka på det så är det minsann inte många. Hur katten ska det då inte vara att fumla sig fram som ung när vi vuxna inte lever som vi bör. Jag är inte så pass troende att jag tycker att man ska vända andra kinden till alla gånger men visst fasen skulle vi vuxna kunna vara mer tolleranta med varandra, det tror jag skulle smitta av sig på barnen.
Livet är inte lätt vare sig för djur eller människa, livet är en evig strävan som många gånger kan vara nog så tungt utan att vi behöver mobbas för att vi inte är den andra lik. Tänk vilken tur att vi är så olika, tänk vilken tur att man har andra som inte alls är som vi själva, för vem skulle man då gå till när man var lessen, man kunde inte gå till någon för då skulle alla vara ledsna samtidigt.
Man är som man är det vet jag, men om sanningen ska fram så tror jag att man skulle kunna bli bättre på många saker gällande sin nästa.
Som ett fb inlägg som jag läste:
Du ska inte bekymra dej över att folk snackar bakom din rygg. Det betyder bara att du är ett steg före och att dom står i perfekt position för att kyssa dej i röven...:)
Lev ditt liv som känns bäst för dig, bara du inte gör andra illa.
Dom andra som inte gillar det får gå bakom och andas in luften du släpper.
